Efter förra veckans lite kallare och regnigare väder utlovades det denna vecka solsken och värme, så vi på eftis bestämde oss för att utnyttja det genom att gå till parken genast denna veckans måndag . Trots att väderleksrapporten på söndag kväll utlovade en gnutta regn under veckans första dag bestämde vi oss ändå för att utmana ödet och traska iväg, eftersom regnet skulle avta till eftermiddagen. Parkbesöken är mycket uppskattade av såväl barn som personal då det blir ombyte i miljö, man får motion på vägen dit – och det bästa av allt var ju den hemliga glassen som barnen inte visste om. Sagt och gjort, efter sista lektionen skyndade vi oss att duka fram mellanmålet, och barnen åt ivrigt och hastigt upp både flingor och bröd för att komma iväg så fort som möjligt.
Då vi startade såg det lovande ut – molnen hade skingrat sig och det kändes rätt varmt. Vi promenerade i rask takt, och snart var vi nere vid parken. Barnen hade inte märkt att en vuxen saknades, och sprang snabbt iväg till sina favoritställen i parken. Populärast verkar hjulet man ligger i medan en annan snurra vara, även ”spindelnätet” man kan klättra i lockade snabbt många små fötter till sig. Knappt hade de hunnit börja leka innan den försvunna eftisledaren plötslig uppenbarade sig – med den hemliga glassen. Vilken glädje det var då de fick välja sin glasstrut, försiktigt ta bort omslagspappret så inte glassen föll i marken, och sedan njuta av den på bästa platsen tillsammans med kompisen.
Men ingen sol utan regn – eller hur var det? Samtidigt som kön till glassen började sträcka sig längre och längre, började tunga droppar falla från himlen. Plötsligt stod vi där, och det var inte bara glassen som smalt utan även vi kändes det som, då kläderna blev blötare och blötare – det kom en ordentlig skur. Tur så verkade barnen ta det med ro, annat var det med oss vuxna, som ni kan se på bilden!
Regnet till trots var barnen nöjda och glada; det slutade snart regna och kläderna torkade efter hand. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder lärde vi oss verkligen i praktiken denna dag! Nu väntar vi med iver på nästa gång vi får gå till parken; det bästa med att gå till parken tycker jag är då man ser att de vanliga kompiskonstellationerna förändras, och man leker mer över klassgränserna då miljön är en annan och det finns annat att göra – sånt gör mig glad i hjärtat. Nu önskar vi soliga veckor fram till sommarlovet så vi kan vara ute och bli bruna om bena, få fräknar på kinderna och samla D-vitamin så mycket vi kan.
S:t Karins svenska skola 